Historia

En central mötesplats med historiskt värde

På vägen ner mot havet och fästningen är det svårt att inte vila ögonen på det vackra Societetshuset. Sommartid blandas tonerna av parkmusik med restauranggästers sorl. Den festliga byggnaden, inramad av den vackra Societetsparken, gör sig elegant både i dags- och kvällsljus.

Detta är ett av Varbergs äldsta etablissemang med fortsatt verksamhet. Societén, som man säger i folkmun. En viktig del av Varbergs nöjesliv.

I Societetsparken ligger denna vackra byggnad, som är ett av Varbergs äldsta etablissemang med fortsatt verksamhet. I Societén, som man säger i folkmun, finns restaurang- och nöjeslokaler som drivs med olika inriktning i husets olika matsalar. Detta i kombination med gårdsplanens och utescenens aktiviteter under sommarhalvåret gör platsen välbesökt av människor i alla åldrar. Societén är en viktig del av Varbergs nöjesliv.

Societetshusets historia

På vägen ner mot havet och fästningen är det svårt att inte vila ögonen på det vackra Societetshuset. Sommartid blandas tonerna av parkmusik med restauranggästers sorl. Den festliga byggnaden, inramad av den vackra Societetsparken, gör sig elegant både i dags- och kvällsljus.

Arkitekten Adrian C. Peterson från Göteborg är arkitekten bakom huset. När han ritade Varbergs Societetshus, sägs han ha inspirerats av det arabiska palatset Alhambra i Grenada Spanien. År 1883 startade bygget och tre år senare, 1886 stod det klart. En central träffpunkt i Varberg innehållandes festsalong, matsal, glasveranda och läsrum. Men parken och huset har inte alltid varit för alla…

Varbergs kurortstradition sträcker sig lång tillbaka i tiden. En hälsokälla i Apelviken, kallad Svartekällan blev startskottet för Varbergs badortskarriär år 1811. Det blev mode att åka på kurort och ”dricka brunn”. När kurortslivet började blomstra uppfördes i Brunnsparken societetshusets föregångare – Brunnssalongen. Här arrangerades dans-, teater- och musikevenemang. Efter 50 år var brunnshuset som ursprungligen stått vid Svartekällan, för litet och de välbärgade besökarna behövde en ny gemensam samlingslokal.

Ett nytt badbolag i staden valde att satsa. Tron på kurortens framtid är stor. Brunnssalongen ska ersättas med något nytt och modernt, ett område för societen. I samband med att turismen tagit fart hade ett promenadstråk anlagts från Brunnsparken ner till havet. Societetshusets placering knöts ihop med hav och badhus.

Sagolik inspiration

Projektering för ett nybygge startade och modearkitekten Adrian Crispin Peterson fick i uppdrag att rita huset. Peterson hade ett gott rykte, det är också han som ritat Marstrands societetshus och Trädgårdsföreningen i Göteborg. Ritningen fastställdes av byggnadsnämnden den 27 april 1883. Därefter satte arbetet att uppföra huset igång. Den moriska stilen ansågs extra lämplig för byggnader som hade anknytning till badande. Peterson sägs ha inspirerats av det arabiska palatset Alhambra när han ritade det smått sagolika Societetshuset.

Societetshuset. Foto från år 1883-1885. Byggnaden till höger är den så kallade vattenpaviljongen. Fotograf: Björsell Nils Johan/Hallands kulturhistoriska museum.

Societetshusets huskropp är avlång med tvärlagda flyglar, i den västra finner vi festsalen. Huset har genomgått en del ombyggnader och renoveringar genom åren, men just festsalen är nästintill intakt. I mittpartiet ovanför entrén tronar ett högt fyrkantigt torn. Det är inte för inte som många tycker att det här är Varbergs pampigaste trähus. I en broschyr från 1920-talet går att läsa följande om byggnaden ”Vackert belägen i societetsparken nära havet och badhusen, med stora matsalar och rymliga verandor”.

Varbergs första monteringsfärdiga/prefabricerade hus

Societetshuset byggmästare var boråsaren C J Friberg. Han var ägare av Nya snickerifabriken i Borås. Friberg lät tillverka fönster, dörrar, lister och annan trädekor i sin fabrik. Det monteringsfärdiga huset fraktades sedan via järnvägen med tåg från Borås till Varberg.

År 1911 byggdes huset om första gången och det var då det fick sin nuvarande färgsättning, från att tidigare ha varit mörkare. Senare har byggnaden även haft andra färger. Men efter en renovering år 1997 har färgen från 1911 återskapats.

Sedan byggets begynnelse har delar av trädekoren tagits bort eller förenklats, men snickarglädjen lyser fortfarande igenom. En serveringsterrass har byggts på och den ursprungliga vattenpaviljongen där gästerna serverades ”Varbergs kolsyrade hafsvatten med jern”, togs bort år 1939. Likaså är gymnastiksalen på andra våning ett minne blott, där är nu kontorslokaler. År 1983 tillkom den scen som står i parken idag och samtidigt gjordes en tillbyggnad av ute- serveringen. Societetshuset byggnadsminnesförklarades 1980. Varbergs Fastighets AB står som ägare sedan 1996.

Välbärgade besökare och celebriteter

Men societetshuset och dess blomstrande park var inte för alla. Detta var ett område för societen – de högre samhällsklasserna, namnet på huset tydliggjorde budskapet. Området var inhägnat av ett högt plank och för att ta del av det som skedde i parken fick man betala 10 öre. Den högre klassen kunde samlas här för ett gemensamt sällskapsliv. Samtidigt markerade man sin tillhörighet. Många sände sina döttrar på ett sommaräventyr, i bästa fall kom de hem med en kavaljer. I lokaltidningen kunde man läsa vilka celebriteter som förärade staden med ett besök. Författare, industriidkare och kungligheter trivdes gott här.

För att leva upp till religiösa krav och visa barmhärtighet, togs också fattiga emot. Men dessa tilldelades särskilda tider för att skilja de olika klientelen åt vid bad och brunnsdrickande. Fram till 1950-talet delades besökarna in i tre olika klasser. Det var enkelt att se skillnad på 1:a, 2:a och 3:e klassens gäster, klädseln skvallrade snart om ens sociala profil.

Societetsparken och societetshuset. Foto från 1910-talet. Fotograf: Ranch, Carolina Mathilda/Hallands kulturhistoriska museum.

År 1921 tas avgiften för att beträda parken bort och nu kunde vem som helst promenera längs de lummiga gångarna. Så småningom fick Varbergs ungdom delta i danslektioner i huset och därefter blev det alltmer vanligt att arrangera fester och baler även för gemene man.

Central mötesplats med socialhistoriskt värde

För varbergaren är Societetshuset och Societetsparken en central identitetspunkt och mötesplats. Framförallt i sommartid. Traditionen med musik och underhållning håller i sig sedan 1800-talet. Här kan besökaren njuta av såväl konserter med välkända artister som traditionsenlig parkmusik. Societetshuset har ett socialhistoriskt värde, men också ett symbolvärde för kur- och badorten.

Parkbesökaren kan lätt aktivera hela familjen, den lekfulla lekplatsen Spööökitetsparken invigdes år 2013. Tennisbanorna anlades redan på 1920-talet och minigolfen har anor från 1931. Alternativt gör man likt det välbärgade societetsfolket för 100 år sedan – lägger sig i skuggan av ett träd för att undvika solbränna.

Källförteckning

Hjelmstedt, Lennart, Nilsson, Anna-Lena, 2013, När societen kom till Warberg.
Jern, Henrik, 1983, Vandringar i Varberg.
Lundgren, Carl-Anders, 2003, I murgrönans svalkande skugga.

Text och bild hämtad från: https://www.varbergsfastighets.se/fastigheter/fastighetsbestand/societetshuset